Hörneå bys hemsida www.becken.se
Hörneå hamnar 1902
Julhelg 2023 till ära då detta skrivs - men här kommer en fortsättning på serien om "Hörneå hamnar". Från 8000 år är vi nu framme i närtid - 1902. Det är både 1902 och 1907 som avses på denna "Generalstabskarta". Året 1902 var då fem löjtnanter gjorde uppmätningen;
1) H Wikner,
2)
B Boustedt
3) L Lilliehöök
4) C.H. Kreuger
5) A.G. Sjögreen
Bakom årtalet 1907 anges "Rikets Allmänna Kartverk". Vad detta innebär är lite kryptiskt men möjligen avses då kartan blev godkänd och publicerad. Det är uppenbart att markerade detaljer i Hörnefors återger situationen 1907 snarare än 1902. Detta kan konstateras av inte minst Sulfitfabrikens tillkomst som provstartades hösten 1906. Ett annan referenspunkt är tillkomsten av Rosornas Kyrka som började byggas 1906 men invigdes 1908. Man imponeras över löjtnanternas uppmätning men även av den efterföljande uppdateringen.
Att studera gamla kartor är fascinerande och ger kontrast till nutid och framtid. Stor tacksamheten ägnas Lantmäteriets digitala kartdatabas som möjliggör detta. Angående copyright hänvisas till en tidigare artikel över hur Lantmäteriet resonerar.
Vad gäller hamnar har följande platser stått i fokus:
1) Bäcksvadet-Skeppsholmen-Bjennön
2) Hamnskär
3) Storhamnen
Från den föregående analysen 1809 har Hamnskär nu utvecklats till en industrihamn medan de två andra har grundats upp och tappat i betydelse. Vi återkommer till historien kring Skeppsholmen, en holme som sedan en tid övergått från holme till fastland. Däremot har Bäcksvadet och Bjennön en kvarvarande uppgift som "lastageplats" kring sekelskiftet 1900.
Bild 1. En översikt av kustlinjen tillhörande Bäck och Hörne byar under inledande år av 1900-talet.
I bild 1 ses från vänster (väster) Bjennön med Bäcksvadet. Hamnskär har övergått från skär till att ha kontakt med fastlandet via landtungan Ågern. Storhamnen har fortsatt förbindelse med Bottenviken. Man noterar även landskapsgränsen som gör ett hack åt väster i höjd med Strandgården. Bakgrunden till detta hack är några utmarker och lador som både Bäcks by och Ängersjö by gjorde anspråk på under 1600-talet och vilket avdömdes till förmån för Bäcks by. Becken-Webben avser återkomma till landskapsgränsens dragning i en framtida artikelserie. Detta ämne är även föremål för en bok på annat håll.
Bild 2. Detaljer ur bild 1. Hus markeras antingen som "öppna rutor" eller fyllda "svarta rutor". De förra tros avse jordbruksverksamhet medan de senare är "egna hem" utan skog/jord. I Hörnefors och även på Bruket (norrut) synes det vara dåvarande Järnbruk och 1902 Mo & Domsjö AB som är markägare medan Bäcken by har jord och skog kvar.
Kartan från 1902/1907 är mycket intressant.
1) Kartan återger detaljerat hur vintervägen drogs över myrar och Ängersjöns is.
2) Ängersjöns nivå anges till 20 meter. Detta bekräftar att kontakten till omgivande Bottenvik upphörde strax före år 0, enligt tidigare utredning.
3) Man noterar att dagens Hörneå ännu benämns "Bäcken".
4) Den enda väg utmed kusten är fortsatt den som drogs under 1600-talet, från Hörnefors söderut kallad Långedsvägen.
5) Lastageplats för sågade varor fanns kvar på Bruket i anslutning till den vattensåg som ännu var kvar men som var på väg att rivas till förmån för sågen på Norrbyskär.
6) På Hamnskär har man markerat både hamn, fabrik och lastageplats vid den anläggning som just provstartats.
7) Rosornas kyrka är markerad även om kyrkan ännu inte är invigd 1907.
8) Den "nya" Herrgården på Bruket är markerad, men kommer snart plockas ned och flyttas till andra sidan Hörneån. Den gamla herrgården brann 1901. Järnbruket är avvecklat och masugnen är riven.
9) På äldre kartor är företrädesvis vägen utmed den norra (östra) sidan av Hörneån markerad mellan Bruket och Bottenviken. Vid kusten fanns dels fiskebodar men även en utåker (Sand Gjerdet). Istället har nu den södra (västra) sidan fått övertaget. Där fanns under 1800-talet även ett decauville-spår anlagt mellan järnbruket och Ågern/Hamnskär. En rest av detta spår är den gata som idag heter "Bangatan" på Ågern.
10) Vi kommer - en bit in på 1900-talet - se en kanal grävd vid Hörneåns utlopp vilken tjänade bl.a. flottning. Denna kanal fanns inte 1902/1907.
Generalstabskartan 1902/1907 är ungefär samtida med karta från Laga Skifte i Bäcken by år 1885. I bild 3 har Bjennön (Björnön) från Laga Skifte lagts på Generalstabskartan. Man förundras över hur samstämmiga dessa kartor är, från en tid utan satelliter och GPS. Möjligen fanns en gemensam kartbas som uppdateras för olika syften.
Bild 3. Detalj ur bild 1 (Björnön/Bjennön) med "overlay" av ön från kartan över Laga Skifte 1885. Se text för information. .
Före Laga Skifte 1885 var Bjennön samfälld mark. Vid Laga Skifte fördelades öns mark mellan Bäcks by markägare. Ett undantag - som fortsatte att ägas samfällt - var mark utmed Bäcksvadet (se rödmarkerat område i bild 3). Denna yta avsattes som "Lastageplats", en roll som marken fortsatt har i Lantmäteriets nuvarande databas.
På Lastageplatsen fanns en ”sågplats” som berättas om i äldre bya-protokoll. Nutida äldre bybor berättar att marken var täck av ett tjockt lager sågspån. Bjennön var ännu en ö och saknade vägar och bebyggelse. Fiskebodar fanns på fastlandet. Sågplatsens nyttjande är oklart. Platsen kan ha koppling till Skeppsholmen på andra sidan Bäcksvadet, kanske för skeppsbygge. I närheten ligger Kylören som var en känd plats för stora skeppsbyggen, med början 1848. Kylören var även en lastageplats för sågade trävaror från Håknäs vattensåg. Denna såg hade vid sekelskiftet 1900 lagts ned till förmån för ångsågen på Norrbyskär i regi av Mo & Domsjö AB.
Närheten till Norrbyskär kan även ha haft betydelse för Bjennön. På flygfoton från 1900-talet ses hur Bäcksvadet användes som bassäng för lagring av sågtimmer. Bäcks bybor kan ha sett affärsmöjligheter till att hyra ut Bäcksvadet och Lastageplatsen på Bjennön till sågen på Norrbyskär. Detaljer kring detta kan eftersökas i gamla protokoll från byastämma, eventuellt.
En felaktighet i Generalstabskartan gäller hur man drog landskapsgränsen mellan Ångermanland och Västerbotten. Denna gräns började vid Klockstenen på Bjennöns södra spets. Stenen har en säregen form och hade 1902 hamnat ett 10-tal meter upp på ön till följd av landhöjning. Då gränsen drogs vid slutet av 1700-talet låg stenen i strandkanten. Från klockstenen togs bäring rakt mot ön Skeppsholmen. Vattnet runt denna holme hade 1902 grundats upp och holmen låg som en höjd i strandkanten (bild 3).
På Generalstabskartan 1902/1907 förenklade man gränsdragningen genom att låta gränsen ligga mitt i mynningen av Bäcksvadet. I annat fall hade den sydvästra toppen av Bjennön legat i Ångermanland.
I nästa artikel i denna serie flyttar vi oss fram till nästa Generalstabskarta 1948.
God Jul och Gott Nytt År // Gunnar Engström, 2023-12-25
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se